Johan Danielsson: Minimilöner är inte lösningen på problemen inom EU

Mycket av debatten på det sociala området i Bryssel just nu handlar om minimilöner. Från ett svenskt perspektiv handlar det av naturliga skäl om de risker ett kommande EU-initiativ på löneområdet skulle kunna innebära för vår arbetsmarknadsmodell, där löner sätts av självständiga parter i kollektivavtal. Men debatten om minimilöner är olycklig ur flera perspektiv. Så länge förespråkarna fortsätter att fokusera på minimilöner som lösningen på alla upptänkliga problem på arbetsmarknaden missar man att diskutera de åtgärder som skulle göra verklig skillnad.

Vi får ofta höra att ett europeiskt initiativ kring minimilöner behövs eftersom löneskillnaderna är så stora mellan öst och väst. Senast i veckan framfördes det faktum att 20 procent av Rumäniens befolkning flyttat från landet för att arbeta som ett argument. Problemet är verkligt men lösningen felaktig. Rumänien är nämligen ett av två EU-länder som redan har en minimilön motsvarande 60 procent av medianinkomsten – just den formel som diskuteras för ett kommande EU-förslag.

Problemet är alltså inte lägstalönen utan medianlönen. Den kommer vi enbart åt genom att stärka de fackliga organisationernas möjlighet att organisera sig och deras rätt till kollektivavtalsförhandlingar. Om minimilönen höjs till 60 procent av medianlönen i samtliga länder skulle det innebära en höjning av lönen med 3,5 euro i Tyskland men endast 30 cent i Bulgarien. Det är med andra ord lite som talar för att ett kommande initiativ skulle jämna ut skillnaderna mellan öst och väst. Det skulle tvärtom kunna öka skillnaderna.

Sedan kan man fråga sig om det bästa och snabbaste sättet att lösa dessa problem är genom EU. Kommissionens ordförande von der Leyen kommer från Angela Merkels kristdemokratiska parti och även deras tyska regeringspartner, socialdemokraterna, är förespråkare för en europeisk minimilön. Samtidigt är Tyskland bland de länder med lägst minimilön i relation till medianlönen – långt under 50 procent. Om de tyska regeringspartierna anser att minimilönen ska vara minst 60 procent borde man ju själva höja den istället för att vända sig till EU.

I stället för europeiska minimilöner, låt oss inom den europeiska arbetarrörelsen fundera över hur vi skapar förutsättningar för facklig och politisk mobilisering i samtliga EU-länder. Och hur vi säkerställer strukturer i alla medlemsstater för nationella branschavtal. För lyckas vi inte med detta kommer problemen att fortgå, oavsett vilken form ett kommande EU-initiativ kring löner tar.

Johan Danielsson Europaparlamentariker (S)

facebook Twitter Email